Det är Pressbyråmuséet på Strandbergsgatan, rakt under Essingeleden vid Hornsberg.
Gillet fick vänta i drygt ett år för att få en besökstid.
Den 5 mars var vi elva personer som möttes upp på adressen där vi bjöds på kaffe och
kanelbulle i en Pressbyråbutik. Därefter slussades vi upp till museet på sjätte våningen där
Folke Lundberg och Birthe Gabrielsson tog emot oss. Båda är djupt engagerade efter ett
långt arbetsliv på Pressbyrån. Deras uppdrag är att hålla kulturarvet levande i kombination
med forskning bland tusentals dokument. De informerade, visade bilder och
inredningsdetaljer från företagets historia mellan 1906 och 1975. År 1976 särskildes
Pressbyråns detaljhandel från distributionsverksamheten och Pressbyrån blev därmed en
renodlad butikskedja med kiosker och butiker. Idag ingår Pressbyrån i REITAN
SERVICEHANDEL SVERIGE AB.
Allt startade 1906 då 59 tidningsutgivare gick samman och bildade AB Svenska
Pressbyrån. Syftet var att säkerställa spridning av det fria ordet i Sverige. Den egna
tidningsförsäljningen skedde genom tågombud och kiosker samtidigt som en
distributionsorganisation skulle leverera tidningar över landet. Det började med
ambulerande tidningsförsäljande pojkar som med en tidningsbunt under armen cirkulerade
vid järnvägsstationer och på tågperronger. Snart fanns det också tidningsförsäljare på
tågen, de kallades ”tågbud”. Det var killar i åldern 13 – 17 år.
På 1950-talet blev flyg, tåg och bil rationella leveranslösningar till de nu 1 200
Pressbyråkioskerna samt till ca 16 000 andra försäljningsställen. På så vis blev Sverige ett
av världens mest tidningsläsande folk. Det hände mycket på vägen fram till dagens
Pressbyråer med sitt breda utbud av varor. Här några glimtar….
Många vykort har sålts med foton från stationer och andra attraktioner från städer och
samhällen. 1932 etablerade Pressbyrån egen vykortstillverkning och snart kunde de
erbjuda 16 000 olika motiv. Det såldes ca 40 miljoner vykort under denna tid.
Pressbyråkioskerna skulle vara en prydnad i väntsalarna betonade Järnvägsstyrelsen.
Namnkunniga arkitekter fick ofta uppdraget, bland dem ingen mindre än arkitekt Ragnar
Östberg som ritade Pressbyråkiosken på Sundsvalls Central. (finns idag på Julita Gård.)
På 1940 installerades konfektyrautomater. På 60-talet fanns 850 automater med frukt,
choklad, tabletter, cigaretter, filmrullar och rakblad. Automaterna avvecklades 1976 på
grund av inbrott och skadegörelse.
Arbetskläder med stil och finess var också viktigt samtidigt som de skulle vara praktiska.
Pressbyrån var också först med att starta Sveriges första glassfabrik och att sälja
”Hygienskt förpackad pinnglass”.
Pressbyrån blev en förebild för många företag, snabba att ställa om och att hitta nya
former och lösningar. Stort TACK till Folke och Birthe för ett intressant museibesök som
gav oss inblick i en genuin svensk företagshistoria under 1900-talet.
Ellionor Moberg
