33 Dalslandsvänner samlades i Ljunglöfska slottet i Bromma för årsmöte och vårfest. Vårvärmen var ingalunda påträngande denna afton, men en del av mingeltiden kunde med behag tillbringas på altanen, vilket uppskattades av många. Några av fotona ger syn för sägen.
I sedvanlig ordning skickas protokoll över årsmötesförhandlingarna ut separat. I detta forum håller vi oss till vårfesten.
Det har blivit en vana att få rapport från vår fiktive landsman som är fast borta i Asien och längtar till Dalsland konstant. Han har efter spionageuppdrag i alla länderna längs Mekongfloden träffat skandinaver i Angkor Wat i Kambodja, vilket tänt ett hopp om möjlig hemresa. Detsamma har dessvärre tillfälligt släckts i Bangkok. Omständigheterna återges i en sonett under fliken Litteratur på denna hemsida.
Stefan Moberg introducerade ännu en dikt av Brånasmeden (klockargossen, bonden, smeden, skalden Johannes Olsson från Järns socken), nu som sig bör hans hyllning till våren.
Kvällens clou var Sven Idars underhållning vid pianot. Han sammanfattade handlingen i musikalen Guldkungen och framförde ett antal sånger ur den. Det gav en känsla av exklusivitet att lyssna på kompositörens egna versioner av sina alster, och vi fick ytterligare kunskap om John Bryntesson utöver vad Rune W. Dahlén delgav oss 13 april. I en andra avdelning av programmet njöt vi av Sven Idars nyskrivna musik till Alf Henrikssons underfundiga dagsverser. ”En viktig kulturgärning” var en av många uppskattande kommentarer.
Sammanfattningsvis: Vi upplevde fina miljövärden, både natur och kultur, i Stockholm och hade tankar och fokus annorstädes. Gissa var!
